Mötet med sjärnporten

Akutmottagningen i stan behöver verkligen ses över och byggas om. Döende farbröder ligger i korridorerna på britsar helt ensamma. Och små sjuka barn får sitta i väntrummen i flera timmar utan ett lovande ord.
Jag skickades upp till röntgen där jag fick lägga mig på ett bord och stirra rakt på ett gigantiskt maskhål. En maskin som påminde om Sjärnporten i Stargate och där låg jag med ont i magen, sjukt kissenödig och fick uppleva hur det kändes att få kontrastmedel insprutat i blodet. Fy helvete vad varm och super kissenödig jag blev.
Sedan åkte jag in och ut igenom sjärnporten några gånger.

Mina röntgen bilder skickades till en expert i Sidney. Dom kunde väl lika väl skickat hela mig till Australien. För jag behöver verkligen en semester ifrån allt ihop som sker i mig och utanför mig.
När ska det bli bra igen? Frågar jag mig själv ständigt.
Det fanns inget fel i mig. Åtminstone vad röntgen bilderna berättade.

Så jag blev hemskickad.
Nu vänter jag på gastroskopin och mötet på ätstörningsenheten.

Puss o kram.